Kvinnor innehar idag färre chefspositioner på den svenska arbetsmarknaden. För att öka förståelsen kring varför färre kvinnor jämfört med män är chefer syftar uppsatsen till att förstå om emotionellt arbete är relaterat till möjligheten för kvinnor att vara chef i Sverige. Det emotionella arbetet i uppsatsen handlar om ett omhändertagande känsloarbete som sker till förmån för andras välmående. I uppsatsen definieras emotionellt arbete med hjälp av två dimensioner. Den första dimensionen handlar om att ge emotionellt stöd och den andra om viljan att ge emotionellt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Många av de drabbade reagerar med starka känslor på diagnosen och behandlingen är tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd från anhöriga, vårdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största källan till stöd, men stödet från vårdpersonalen är också av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd från vårdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att coachning påverkar upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ?a-typisk? anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden..

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.